Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Denna uppsats utgÄr frÄn tre texter av Torbjörn TÀnnsjö och tittar pÄ huruvida kollektiv kan sÀgas vara ansvariga för handlingar som de utför, samt om det ens finns nÄgot sÄdant som kollektiva handlingar..

Denna uppsats behandlar offentlighetsprincipen, allmÀnna handlingar och elektroniska medier i allmÀnna handlingar. Offentligheten i Sverige Àr vÀldigt stark och offentlighetsprincipen skyddas i grundlagarna. För att veta hur elektroniska medier ses i allmÀnna handlingar mÄste det först ges en överblick vad offentlighetsprincipen Àr och vad som anses vara allmÀnna handlingar. Jag har Àven belyst lagrum som Àr av vikt för att förstÄ sammanhanget mellan dessa och lagstiftningen. Offentlighetsprincipen Àr en grundsten i det svenska samhÀllet och den ger svenska medborgare rÀtt att ta del av information och fÄ insyn i offentliga verksamheter.

Syftet med den hÀr kandidatuppsatsen har varit att studera vilken legal status tentamen och tentamensvar samt elev- och studentbetyg har i svensk rÀttstillÀmpning med hjÀlp av frÄgorna Àr tentamen och tentamensvar allmÀnna handlingar samt Àr elev- och studentbetyg allmÀnna handlingar? I uppsatsen har den traditionella juridiska metoden tillÀmpats. Utredningen visar att tentamen samt tentamensvaren av KammarrÀtten i Stockholm definierats som offentliga allmÀnna handlingar först efter att tentamen slutförts, eftersom de omfattas av provsekretess. Av de rÀttsfall som redovisats i uppsatsen kan konstateras att betygsdokument de facto Àr allmÀnna handlingar. För friskolor gÀller dock att betygen blir allmÀnna handlingar först nÀr betygen nÄr kommunen..

Denna C-uppsats inriktar sig pÄ internationella kontakter med fokus pÄ studenterna vid Högskolan i Halmstad. Ett syfte Àr att skapa förstÄelse för betydelsen och vÀrdet av internationella kontakter och dess innebörd i dagens globaliserade vÀrld. Studiet börjar med en granskning av en Àldre undersökning, studentbarometern 2007, och byggs pÄ med kvalitativa intervjuer och observationer för att poÀngtera de ÄtgÀrder som behöver tas. Det har dÀrmed utförts intervjuer med bÄde studenter och personal vid HH för att fÄ ett helhetsperspektiv pÄ hur man arbetar med frÄgor kring internationella kontakter och pÄ vilka sÀtt dessa uppfattas och mottas utav studenterna..

Syftet med uppsatsen Àr att problematisera anvÀndningen av begreppet bötning i förhÄllande till de handlingar som de utgörs av och att se förekomsten av sÄdana handlingar pÄ tvÄ orter i VÀstsverige. Syftet Àr att vidga begreppet och att försöka hitta förklaringsmodeller till varför bötningsrelaterade handlingar förekommer. De centrala frÄgestÀllningarna Àr: Hur ser fördelningen bland dem som utsÀtter andra och de som blir utsatta för bötningsrelaterade handlingar ut mellan könen pÄ de orter som ingÄr i undersökningen? I vilken utstrÀckning kÀnner ungdomarna oro inför att bli utsatta för bötningsrelaterade handlingar? Vilka former av pÄtryckningar anvÀnds för att böta nÄgon? Hur ser ungdomarnas förtroende ut till vuxna nÀr det gÀller att tala om bötning? I vilken utstrÀckning kÀnner man till innerbörden i bötningsbegreppet utanför Göteborg?Uppsatsen bygger pÄ en enkÀtundersökning dÀr förstaÄrselever frÄn tvÄ gymnasieskolor i VÀstsverige fÄtt besvara ett antal frÄgor som behandlar deras egna erfarenheter av bötningsrelaterade handlingar. De teorier som anvÀnts för att förklara orsaker och samband mellan ungdomarna och bötningsproblematiken Àr socialpsykologi och utvecklingsteori.

Allteftersom internationell handel vÀxer i förhÄllande till inhemsk, ökar ocksÄ frekvensen av affÀrsförhandlingar mellan mÀnniskor frÄn olika lÀnder och kulturer. Det unika med internationella affÀrsförhandlingar Àr inverkan av kulturskillnader pÄ bÄde förhandlarna och genomförandet av förhandlingarna. Uppsatsens syfte var att beskriva internationella förhandlingar vid inköp av industriella produkter. Att beskriva den internationella förhandlingsprocessen och nationalkulturens pÄverkan pÄ den var de forskningsfrÄgor som stÀlldes. För att besvara forskningsfrÄgorna gjorde vi en kvalitativ undersökning av tre fall, nÀmligen förhandlingar med franska, engelska och österrikiska motparter.

I denna essÀ behandlas Àmnet internationell adoption. Jag gör en hermeneutisk och holistisk undersökning av det internationella adoptionsfenomenet genom att stÀlla en dominerande diskurs i relation till en motdiskurs. PÄ grund av Àmnets omfattning kommer jag att ha Sverige som utgÄngspunkt för diskussionen. Det land varifrÄn den internationella adoptionen sker Àr i denna undersökning Sri Lanka.Med frÄgestÀllningen "Hur konstrueras en diskurs?" undersöks de aspekter den internationella adoptionsverksamheten Àr sammansatt av.Jag vill pÄvisa den internationella adoptionsverksamhetens hegemoniska/diskursiva status och belysa den vetenskapliga och rationella praxis den Àr i besittning av.

I lÀroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) stÄr det att lÀrare ska uppmÀrksamma och vidta ÄtgÀrder för att förebygga och motverka all form av krÀnkande behandling. KrÀnkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lÀrare har svÄrigheter att upptÀcka och ingripa nÀr sÄdana handlingar sker. Tidigare forskning framhÄller svÄrigheten för betraktaren att avgöra om en handling Àr krÀnkande och att det ofta sker i det dolda. UtifrÄn egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lÀrares tid Àgnas Ät krÀnkande handlingar och dÄ lÀrares uppdrag bÄde handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lÀrares uppfattningar om krÀnkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare Är. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjÀlpmedel.

I lÀroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) stÄr det att lÀrare ska uppmÀrksamma och vidta ÄtgÀrder för att förebygga och motverka all form av krÀnkande behandling. KrÀnkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lÀrare har svÄrigheter att upptÀcka och ingripa nÀr sÄdana handlingar sker. Tidigare forskning framhÄller svÄrigheten för betraktaren att avgöra om en handling Àr krÀnkande och att det ofta sker i det dolda. UtifrÄn egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lÀrares tid Àgnas Ät krÀnkande handlingar och dÄ lÀrares uppdrag bÄde handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lÀrares uppfattningar om krÀnkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare Är. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjÀlpmedel.

För att motivera sina mellanchefer anvÀnder sig företag ofta av olika typer av belöningssystem, men det Àr inte alltid detta fungerar pÄ ett önskvÀrt sÀtt. Möjligheten finns att mellanchefer utför handlingar som inte Àr bra för företaget, men som gynnar deras egna intressen. Syftet med denna uppsats var att öka förstÄelsen för vilka möjligheter som finns för mellanchefer att utföra handlingar som inte gÄr helt i linje med företagets intressen och vad som kan uppmuntra dessa mellanchefer att utföra sÄdana handlingar. För att besvara vÄrat syfte har vi intervjuat fyra olika mellanchefer i fyra olika branscher. I vÄr undersökning framkom det att alla mellancheferna hade möjligheter att utföra handlingar som var negativa för företaget men som de hade personlig vinning av.

Denna uppsats rör den moral som presenteras för oss i amerikanska Àventyrsfilmer. Tre filmer, King Arthur, Robin Hood och Gladiator, presenteras och analyseras. HjÀltens handlingar Àr i fokus men Àven antagonisten och andra bikaraktÀrers handlingar Àr av vikt. Detta stÀlls mot den traditionella pliktetiken dÄ vi fÄr se om hjÀltens handlingar Àr förenliga eller strider mot den. En diskussion följer ocksÄ kring filmernas upplÀgg och vad lockelsen med denna typ av film egentligen Àr..

Det hÀr examensprojektet har utförts pÄ Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anstÀllda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per Är.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av mÄnga investeringar för att klara denna volymtillvÀxt har uppstÄtt. Den huvudsakliga tillverkningen pÄ svetsavdelningen bestÄr av fram- och bakramstillverkning.

Uppsatsens syfte Àr att verifiera alternativt falsifiera hypotesen: Svensk logistikledning av förband,ingÄende i internationella operationer, kan genomföras pÄ ett likartat sÀtt oberoende av omoperationen leds av FN eller NATO. Detta har gjorts med den rationalistiska organisationsteorinsom den bÀrande teorin.I uppsatsen besvaras delfrÄgorna-PÄ vilket sÀtt pÄverkar eventuella skillnader i logistikledningsprinciper i FN respektive NATO,svensk logistikledning?-I vilken utstrÀckning pÄverkar gÀllande styrdokument Försvarsmaktens utformning avlogistikledning vid internationella operationer?Dessutom analyseras begreppet logistikledning genom att svara pÄ frÄgan: Vad Àr logistikledning?.